Nya krav på färdskrivare i lätta lastbilar från 1 juli 2026

Från och med den 1 juli 2026 införs nya krav på kör- och vilotider och färdskrivare för en del av transportbilssegmentet. För verksamheter som bedriver godstransporter med fordon mellan 2,5 och 3,5 ton kan detta få betydelse för både drift, dokumentation, föraruppföljning och kostnader. Den svenska Transportstyrelsens information pekar på att syftet är att skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor, bättre arbetsförhållanden och ökad trafiksäkerhet på en marknad som har vuxit snabbt de senaste åren.

För många chefer är detta ett regelverk de i liten grad har behövt förhålla sig till tidigare. Därför är det viktigt att få en överblick över tre saker: vilka som omfattas, vilka undantag som gäller, och vad som bör vara på plats i god tid innan reglerna träder i kraft. Dessutom måste många verksamheter vara medvetna om att det även ställs krav på yrkestrafiktillstånd för denna typ av transporter.

Varför ändras reglerna för lätta lastbilar?

Bakgrunden är att segmentet för lätta lastbilar spelar en mycket större roll i godstransporter än tidigare. E-handel, hemleveranser och distribution i städer och tätorter har lett till att fordon under 3,5 ton i många fall utför transportuppdrag som tidigare oftare utfördes med tyngre fordon. Enligt Transportstyrelsen har detta bidragit till en situation där fordon över och under 3,5 ton i praktiken konkurrerar på samma marknad, men med olika regelverk.

Ändringen handlar dock inte bara om konkurrens. Man lägger också stor vikt vid att reglerna för kör- och vilotider ska skydda förarna och bidra till en säkrare trafik. Reglerna är utformade för att säkerställa pauser, vila och mer försvarbara arbetsdagar. För ledningen innebär detta att det inte bara är en fråga om teknisk utrustning i bilen, utan om hur driften organiseras.

Vad gäller för lätta lastbilar från 1 juli 2026?

Från 1 juli 2026 gäller krav på kör- och vilotider och färdskrivare även för godstransporter med fordon över 2 500 kg tillåten totalvikt i detta segment. I praktiken betyder det att många lätta lastbilar mellan 2,5 och 3,5 ton omfattas.

Det viktiga är att regelverket inte bara ser till om fordonet är registrerat som lätt lastbil. Utgångspunkten är fordonets högsta tillåtna vikt, inklusive eventuellt släp. Det innebär att det är den sammanlagda tillåtna vikten och hur fordonet används som är avgörande. För en chef betyder det att man bör se över både vagnparken och användningsmönstret, inte bara fordonstypen.

Vem gäller reglerna för?

Reglerna riktar sig främst mot lätta lastbilar som används för kommersiell godstransport. Det vill säga transportuppdrag där fordonet används yrkesmässigt för att frakta gods som en del av företagets transporttjänst.

För mindre transportföretag innebär detta att lätta lastbilar i större utsträckning blir föremål för samma typ av krav som man tidigare främst förknippat med tunga lastbilar: krav på förarnas körtid, pauser, vila, dokumentation och kontroll. Dessutom måste företaget ha kontroll på yrkestrafiktillstånd, förarkort och administrativa rutiner kring färdskrivardata.

Vad innebär detta i praktiken för verksamheten?

När ett fordon omfattas av regelverket räcker det inte längre att följa upp rutter, leveranstider och bemanning som man alltid har gjort. Verksamheten måste också säkerställa att förarna håller sig inom gränserna för kör- och vilotid, och att färdskrivaren används korrekt. Företaget måste ha kontroll på fem områden: vilka bilar som omfattas, vilka förare som behöver förarkort, att fordonen har rätt färdskrivare, att data laddas ner och lagras, samt att körscheman och arbetsdagar är anpassade efter regelverket.

Detta är alltså inte bara ett krav på fordonet. Det är också ett krav på rutiner och ledning. För många mindre företag kommer den största förändringen här: inte nödvändigtvis i installationen av utrustningen, utan i kraven på uppföljning, dokumentation och planering.

De viktigaste reglerna om kör- och vilotider för förare av lätta lastbilar

När fordonet omfattas av regelverket gäller de centrala reglerna för hur länge en förare får köra innan det måste tas rast och vila. En förare får som huvudregel köra i maximalt 4,5 timmar innan en rast måste tas. Rasten ska vara minst 45 minuter. Den dagliga körtiden får normalt vara upp till 9 timmar, men kan utökas till 10 timmar upp till två gånger i veckan. Veckokörtiden får inte överstiga 56 timmar, och den totala körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 90 timmar.

Viloreglerna är lika viktiga. Senast 24 timmar efter avslutad dygns- eller veckovila ska föraren ha påbörjat en ny dygnsvila. Normal dygnsvila är minst 11 timmar. Reducerad dygnsvila på minst 9 timmar är tillåten upp till tre gånger mellan två veckovilor. Under två sammanhängande veckor ska föraren ta antingen två normala veckovilor eller en normal och en reducerad veckovila. En normal veckovila är minst 45 timmar.

För chefer innebär detta att planeringen måste bli mer systematisk. Det räcker inte att veta när godset ska vara framme. Man måste också veta om resan är planerad så att föraren faktiskt kan genomföra den inom reglerna.

Färdskrivare, förarkort och företagskort för lätta lastbilar

Transportstyrelsen gör det tydligt att färdskrivaren är mer än bara en teknisk enhet i bilen. Den registrerar data om förare, aktivitet och fordon och används för att kontrollera att reglerna följs. Föraren måste också registrera sina dagliga aktiviteter, inklusive annat arbete än körning. Det innebär att färdskrivaren blir en del av den löpande dokumentationen i arbetsvardagen.

För många företag är det bra att skilja på tre saker:

• Färdskrivare i fordonet: själva enheten som registrerar aktiviteterna.

• Förarkort: ett personligt kort som kopplar registrerade uppgifter till den enskilda föraren.

• Företagskort: företagets kort, som bland annat används för att ladda ner och arkivera data och kunna visa upp dem vid en kontroll.

Poängen är att regelefterlevnad inte slutar vid installationen. Företaget måste också ha administrativa rutiner som fungerar i praktiken.

Vilken färdskrivare för lätta lastbilar måste ni ha?

Här är det viktigt att vara precis. För fordon under 3 500 kg som används i internationell transport, krävs smart färdskrivare version 2 (G2V2). För företag som enbart kör nationellt är det ännu inte helt fastställt om alla måste ha G2V2. Det som är säkert är att fordonen ska ha en färdskrivare där regelverket kräver det. Äldre versioner kan i många fall registrera kör- och vilotider, medan G2V2 ger mer data och fler funktioner.

Det praktiska rådet till ledningen är därför att välja en färdskrivarlösning som passar både dagens krav och företagets framtida användningsmönster.

Undantag från de nya reglerna

Inte alla fordon mellan 2,5 och 3,5 ton omfattas automatiskt i alla situationer. Det finns flera viktiga undantag. Fordon som används för rent privata ändamål är undantagna. Dessutom finns ett undantag för fordon som används för godstransport för företagets eller förarens egen räkning, när transporten inte utförs på uppdrag av någon annan och när körningen inte är förarens huvudsakliga sysselsättning.

I praktiken innebär detta att ett hantverksföretag som kör egna varor, material eller egen utrustning till platsen där arbetet ska utföras, normalt sett inte omfattas. Undantaget gäller dock inte obegränsat; sådana transporter omfattas också när körsträckan överstiger 100 kilometer från företagets säte.

För elfordon finns det också ett relevant undantag. Elfordon med en tillåten totalvikt som inte överstiger 4 250 kg och som används för lokal godstransport inom 100 km från företagets säte, kan undantas från kraven. Det viktigaste budskapet är därför att viktgränsen inte avgör allt. Hur fordonet används är också avgörande.

Vad kommer de nya reglerna att kosta?

Information från Transportstyrelsen ger en indikation på kostnaderna. Installation av en färdskrivare i en lätt lastbil uppskattas kosta runt 35 000 kronor, inklusive förstagångsbesiktning. Ett förarkort eller företagskort kostar cirka 400-750 kronor. Dessutom tillkommer en besiktning vartannat år, som vanligtvis kostar mellan 2 500 och 5 500 kronor på verkstadsmarknaden.

För många företag kommer dock den största kostnaden inte nödvändigtvis att vara själva utrustningen. Regelverket kan också påverka bemanning, ruttplanering, leveranstider, utbildning och administrativa rutiner. Det är därför klokt att se detta som en samlad driftsförändring, inte bara som en investering i hårdvara.

Hur många berörs?

Enligt officiell statistik från Trafikanalys finns det över 600 000 registrerade lätta lastbilar (under 3,5 ton) i Sverige, varav cirka 450 000 är registrerade på företag. Baserat på uppskattningar från branschen, beräknas det att tiotusentals av dessa fordon kan komma att omfattas av de nya reglerna. Med andra ord är detta en regelförändring som kommer att få stor betydelse för en betydande del av marknaden.

Vad bör företaget göra nu?

Det viktigaste är att gå från allmän kännedom till konkreta förberedelser. Börja med att kartlägga alla fordon i vagnparken med en tillåten totalvikt över 2 500 kg. Därefter bör ni bedöma vilka av dessa som används för godstransport och om några faller under undantagen. Nästa steg är att identifiera vilka förare som behöver förarkort och vilka rutiner ni måste ha för företagskort, nedladdning och lagring av data.

Minst lika viktigt är det att se över driften. Både förare och chefer kan behöva öka sin kompetens, och körscheman och arbetsvardagen kan behöva organiseras på ett nytt sätt. Planera i god tid för installation, eftersom ökad efterfrågan kan leda till längre väntetider hos verkstäder.

ABAX rekommendation

För chefer på mindre transportföretag är huvudbudskapet enkelt: Från 1 juli 2026 är färdskrivare och kör- och vilotidsregler inte längre bara ett ämne för tunga lastbilar. Det blir också ett ledningsansvar för en stor del av vagnparken med lätta lastbilar. Företag som förbereder sig i tid kommer att ha bättre kontroll över kostnader, installation, utbildning och drift.

Därför bör ni redan nu ta ställning till fyra frågor:

1. Har vi rätt yrkestrafiktillstånd för våra transporter?

2. Vilka fordon i vagnparken kommer att omfattas?

3. Vilka förare och rutiner måste vi ha på plats?

4. Vilken färdskrivarlösning passar bäst för vår drift?

ABAX kan hjälpa transportföretag att få en överblick över kraven, välja rätt lösning och komma igång med färdskrivare, förarkort och praktisk uppföljning. Målet bör vara att göra övergången så smidig som möjligt, så att företaget kan fokusera på driften, inte på osäkerhet.

Hur kan ABAX hjälpa till?

Att efterleva de nya kraven behöver inte vara komplicerat. ABAX erbjuder en komplett lösning för fordonskontroll som automatiserar hanteringen av den data du behöver.

Vårt system är utvecklat för att:

• Automatiskt hämta data från den digitala färdskrivaren och förarkortet, så att du sparar tid och undviker manuella processer.

• Ge dig full kontroll över kör- och vilotider med realtidsinformation och varningar för potentiella överträdelser.

• Säkerställa att datan lagras tryggt och enligt lagkrav, alltid tillgänglig för rapportering och kontroll.

Är du osäker på var du ska börja? Kontakta oss idag, så hjälper vi dig att hitta rätt lösning för att säkerställa att ditt företag är redo när de nya reglerna träder i kraft den 1 juli.