Bonus malus - ett hinder för att bli mer miljövänlig?

Från den första januari 2018 så skall fordonsskatt inte längre ingå i bilens förmånsvärde. Fordonsskatten ska i stället tillkomma som en ytterligare post utöver prisbasbeloppsdelen, det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet vi beräkning av förmånsvärdet. Detta kan för vissa tjänstebilförare innebära en betydande extrakostnad, framför allt för bilar som registreras efter den 1:a juli 2018. För mig som har en ganska ordinär tjänstebil blir konsekvensen av detta inte mer än cirka 100 kronor per månad med nuvarande fordonsskatt - och då kan man tycka att detta inte är mycket att orda om.

Vissa branscher blir mer påverkade än andra

Konsekvenserna kommer dock att bli betydligt värre för dem som har ett arbetsfordon som förmånsbil (vilket blir allt vanligare eftersom skattereglerna bidrar till att många tvingas förmånsbeskatta sina arbetsbilar). Ett byggföretag som exempelvis har en VW Transporter, med 150 hästkrafters motorn, betalar idag en fordonsskatt på 4 023 kronor. Byter de ut denna bil mot en motsvarande bil efter halvårsskiftet nästa år kommer de istället att få en fordonsskatt på 9 447 kronor, alltså en kostnadsökning med 5 423 kronor, vilket in sin tur också kommer att påverka förmånsvärdet.

Att dessa bilar har ett användningsområde som gör att de i många fall inte går att ersätta med små chicka elfordon är troligtvis inte något som vare sig statsministern eller Karolina Skog (miljöminister MP) har en ringaste aning om. Nu skall jag dock inte på något sätt påskina att detta är en partipolitisk fråga, allianspartierna med centerledaren i spetsen tycker nog också att det är lite populistiskt miljöpolitiskt festligt att alla som använder sig av en bil skall straffas. 

Tänker man på hela Sverige?

När det gäller statsministerns käraste ämne, fördelningspolitiken, kan man fundera på hur extra angeläget det är att få 60 000 kronor i bonus när man skall köpa sin nya Tesla för dryga miljonen. Kan allt som härrör bilar och dess beskattning möjligtvis påverkas av att våra riksdagsledamöter har ett skattefinansierat boende i Stockholm, och därför ej kan se vikten av att bruka en bil. Det är kanske också anledningen till att man valt att införa en bonus på 25% av priset på elcyklar (hur elcykel kan vara mer miljövänlig än vanlig cykel har jag dock inte riktigt förstått?).

Men detta kanske är en blocköverskridande kompromiss så att Ulf Kristersson (M) inte ska behöva ta  taxi när han skall transportera sig 500 meter. Att han sedan tar taxi är väl i och för sig fullt förståeligt eftersom riksdagsledamöterna oftast har portfölj med sig, som säkerligen är väldigt tung och otymplig. De kan ju dessutom ta resan på skattebetalarnas bekostnad.

Finansieringen av Kristerssons taxiresor går väl dessutom på ett ut när man istället tar ut högre skatter av ex. hantverkare, skogsarbetare och anläggningsarbetare. Alltså av de som har ett yrke där elcykel sällan är ett alternativ. Skulle någon av de ovan nämnda yrkena ytterligare arbeta där det finns trängselskatt, så kan man ju alltid påföra en skatt för det också. Men mer om det återkommer jag dock till i en senare blogg.

Jag har fortfarande ingenting emot att det genomförs reformer som kan påskynda växlingen till mer miljövänliga fordon. Men eftersom det i många fall är väldigt svårt att hitta ett miljöfordon som är anpassat till ens verksamhet. Kommer troligtvis dessa åtgärder, som riksdagen har klubbat igenom, snarare leda till att många företag inte byter ut sin bilpark i den omfattning som de annars skulle göra.

Kör försiktigt där ute.

Mats Gråberg